Visar inlägg med etikett Biologi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Biologi. Visa alla inlägg

tisdag 18 oktober 2016

Argument inför debatten

Mot:
1. Om ens klonen klarar sig, hur kommer den tänka och bete sig. Man vill ju inte heller riskera att någon eller klonen ska lida . Att vi ska experimentera med detta med dagens teknik, skulle kosta riktigt mycket pengar som kunde använts till mycket bättre saker tillexempel att hjälpa de som svälter och de som inte har det så bra som vi har det. När fåret Dolly (klonat får) föddes hade forskare redan försökt 227 gånger. Det är lite väl många gånger för att det ska vara värt de. Dessutom vill jag tilläga att fåret Dolly dog tidigt.

2. Är det värt det?Om man ska lyckas med kloning krävs det många, många försök innan det lyckats. Är det då värt att offra så många liv för att rädda ett?

3. Jag tycker det är mot naturen att mixtra med gener och det kan göra mer skada än nytta. 

4. Vi säger att en klonad människa överlever och klonen leva ett helt normalt liv. Hur skulle personen må? Den skulle ju vara en exakt kopia av någon annan, samtidigt ha en egen hjärna och vara en egen person. Om jagade varit klonen så hade nog inte jag inte tyckt att det varit så roligt att ha blivit till genom kloning. 

5.Om man klonar så kränker man djurens rättigheter. Eftersom vi inte kan fråga dem så kan vi fråga oss själva ”hade vi människor utsatt oss själva för lidandet som vissa klonade djur kan gå igenom?”

6.Ofta så klonar man till exempel sin häst för att man ska kunna ha kvar den. Man klonar ofta för man gilla den så mycket eller att den var väldigt duktig. Det är dock inte lönt att klona till exempel sin häst, det kostar 1 miljon kronor. De pengarna skulle egentligen kunna användas till något bättre och viktigare för vad tycker man är viktigast? Att alla på denna jord har det bra eller att en person ska behålla sitt djur?

7. En klons levnadslängden är kortare än den själva naturliga individen.

8. 10  Tänk efter lite nu om kloning fungerar så måste man dessutom ha mat och bostad till dem klonade. Det kommer kosta ännu mer pengar och då har man inte tjänat något på en så pass komplicerad sak som kloning är.

9. Exempelvis tönt om man skulle börja klona människor. Kanske många skulle vilja ha sin egen klon som till exempel kan hjälpa en med olika saker till exempel jobbet . Dock vore det osäkert hur länge klonen skulle leva. Och vem skulle i så fall bestämma vilka som ska få kloner och vilka som inte ska?

10. Kloning är en väldigt lång process och ett flertal individer kan mista sina liv innan man får fram en levande klon.


För:
1. Kloning kan bli ett arbete som fler börjar jobba med, då blir det fler jobb.

2. Ett annat exempel är om en djurart håller på att dö ut, tycker man att använda kloning för att förhindra det är för en bra sak. Om en djurart försvinner förändras hela ekosystemet och det vill man inte. Med kloning kan man rädda utrotningshotade djurarter men om vi inte tillåter detta förhindrar vi att dessa djurarter kanske överleva.

3. Kloning kan även göras på tävlingsdjur som exempelvis hästar. Det finns många som exempelvis vill ha en exakt kopia på sin bästa tävlingshäst.

4.Kloning kan rädda ens liv. Om man tar ett ett exempel, vi kollade på Allt för min syster, där var det att ett barn hade fått cancer så dem skapar ett till barn som kan hjälpa henne att överleva genom att genmodifiera. Men saken är att kloning och genmodifiering har väldigt mycket med varandra att göra.

5.Till exempel om man klonar en ko så gör man det i ett bra syfte, det är då  för att lättare kunna försörja den svenska befolkningen med mer mjölk, Mjölk är en av de vanligaste dryckerna i Sverige.

6. Man kan använda kloning om man kan rädda någons liv. Tillexempel att man inte klonar hela människan utan att man klonar organen, istället för att man ska vänta tills någon dör.

7. Tänk om man till exempel behöver fler likadana stamceller för till exempel forskning tycker jag att det är rätt att man kan få klona. Om man klonar så kan man hitta ett botemedel för en  tillexempel cancer eller någon annan sjukdom vilket kommer att minska dödsfallen. 

8. Just nu är det väldigt dyrt att klona djur men det är inte helt omöjligt att det blir billigare så därför tycker jag att man kan spara djurets celler så om någon gång det blir billigare så förlorar man inget.

9. Om det skulle gå att få tillbaka djur till exempel utdöda djur. Borde det inte finnas en möjlighet att få tillbaka människor som har gått bort för tidigt

10. Genom kloning kan man få fram någon som donerar till den personen som inte är frisk.

Källkritik: 
Nationalencyklopedin,  NE är riktad mot företag, skolor, privatpersoner. Ne är en säker sida eftersom Lunds kommun rekommenderar denna eftersom sidan är granskat . All fakta som står på sidan är granskat av personer som är utbildade och jobbar inom ämnet och därför är faktan trovärdig. Man har använt det för att granska sin information så den stämmer. Det som står  på NE uppdaterasväldigt ofta.

Gleerups TitaNO Biologi : 
Detta är boken som är en av våra läromedel som vi använder oss av i skolan och skolan anser att denna källan är trovärdig. Gleerups TitaNO Biologi Är skriven av personer som är utbildade och dem vet vad de skriver om. Informationen som stod på NE stämmer med det som står i boken. Så eftersom NE är en trovärdig källa så anser jag också boken som det.

Wikipedia :
Man har ofta sagt att wikipedia inte är en helt säker källa eftersom vem som helst kan skriva där. Men jag har kollat vad som står där och jämfört med det som stod på NE och i boken och jag tog inget från wikipedia om det inte fanns i boken eller på NE eftersom jag visste inte om vem som hade skrivit det.

måndag 30 maj 2016

Abortdebatt

RFSU - Sedan 1933 har RFSU jobbat i trovärdigt. Dem arbetar med opinionsbildning kring sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). En av RFSU's viktigaste arbeten är om rätten till fri abort. RFSU's arbete vilar på tre friheter- att vara, välja och njuta. Dem är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation. RFSU arbetar med upplysning, utbildning och opinionsbildning genom att arrangera kurser, konferenser och att delta i debatter. Dessutom bedriver dem ett omfattande internationellt arbete med liknande organisationer i andra länder. Dem är även medlem i IPPF (The international Planned Parenthood Federation)

Här är ett litet stycke ut RFSU om fri abort och vem som bestämmer:
Det är kvinnans rättighet att göra abort och kvinnan som själv måste avgöra om och när hon vill ha barn.  Det är alltid den gravida kvinnan som bestämmer oavsett vad den andra personen tycker. Kvinnans rätt att ensam besluta om abort motsäger inte att partnern deltar i beslutet. Enligt lagen har partnern inget att säga till om men i verkligheten kan det spela stor roll. Kvinnors val grundar sig ofta på partnerns inställning till att få barn. 


UMO - UMO med andra ord ungdomsmottagningen. UMO är en landstings ägd verksamhet som fungerar om ett komplement till de traditionella ungdomsmottagningar i Sverige.

Här är ett stycke ur UMO om fri abort om att det är den gravida som bestämmer:
Du som är gravid bestämmer
Det är alltid du som är gravid som bestämmer om du vill göra abort eller inte. Du har också rätt att ändra dig när som helst före själva aborten. Det kan vara bra att prata med den som du blivit gravid tillsammans med om hur du vill göra. Om det går är det också bra att fatta ett gemensamt beslut. Men ibland går inte det och då bestämmer du som är gravid. 

1177 Vårdguiden - 1177 Vårdguiden är en webbplats och telefontjänst med information, rådgivning och tjänster inom hälsa och vård. Webbplatsen drivs av Inera AB, ett företag som ägs av alla Sveriges landsting och regioner gemensamt.

Här är ett stycke ur 1177 Vårdguiden om abort:
Alla som gör abort har olika skäl. Det spelar ingen roll vilken orsak som ligger bakom beslutet, alla har lika mycket rätt till abort. Oavsett skäl och oavsett om abortbeslutet känns lätt eller svårt kan det vara bra att få samtalsstöd. Det gäller både dig som är gravid och dig som varit delaktig till graviditeten.

torsdag 23 april 2015

Läran Om Livet

För att liv ska uppstå behövs 6 saker.
1. Celler, små levande delar.


2. Kan föröka sig, gamla dör nya föds.

3. Tar upp ämnen från omgivningen, en växt tar upp vatten och gödningsmedel med sina rötter.

4. Ger ämnen till omgivningen, urin och avföring innehåller ämnen som kroppen inte behöver längre.

5. Behöver energi, man kräver energi för att man ska kunna vara aktiv och leva. 







6. Reagerar på sin omgivning, en växt riktar sina blad mot ljuset.









Celler

* Amöba består av en cell.

* Människor består av cirka 200 olika celler tex : hjärnceller. 

* 1 cell blir större och större hela tiden. När den är dubbelt så stor så delar cellen sig. Det bildas då två nya celler och så fortsätter det.

* Större växter och djur består av många celler som samarbetar.

* Ens kropp innehåller över 100 000 miljarder celler.

* Celler som liknar varandra och har samma uppgift bildar tillsammans en vävnad. I ett djur finns tex muskelvävnad (av muskelceller), benvävnad (av skelettets benceller) och nervvävnad (av nervceller). 

*Olika typer av vävnader bygger upp organ. Hjärtat är ett organ som består av bland annat muskelvävnad och nervvävnad.



onsdag 22 april 2015

Mitt Ekosystem

Beskrivning av ekosystemet:

* Det är väldigt grönt med massa skogar, växter, frukter och alla olika sorters djur.
* Det finns många djur som tex: rävar, grodor, ormar och kaniner. 
* Det finns många olika växter, blommor och frukter som tex: blommor och granatäpplen.

Näringskedja  
   

tisdag 17 mars 2015

Celler från rödlök och människor

Uppgift :

Vi ska undersöka celler från en rödlök för att se hur de ser ut. Vi ska även kolla på våra egna celler för att jämföra.

Syfte:

Vi ska kunna se skillnad på olika typer av celler.

Material:

Tandpetare, mikroskåp, rödlök, täckglas, vatten, metylenblått,  objektglas och  saliv.

Utförande:

Lök:

1 Dra av en liten, tunn  bit av den mörkröda och tunna hinnan som finns mellan varje lager inne i en rödlök. biten ska vara så tunn så att man nästan inte ser den.

2 Ta till vara den av biten. Lägg biten i en droppe vatten på ett objektglas.
3 Lägg på täckglas och studera biten i mikroskop.

Människa:

1 Skrapa med en tandpetare på tungan och få av celler.
2 Lägg cellerna på ett objektglas.
3 Tillsätt lite metylenblått och lägg på täckglas.
4 Studera cellerna i mikroskåpet.

Resultat:

Rödlökens celler såg ut som rektanglar som satt ihop. Mina celler hade olika form och var blåa eftersom jag hade hällt på metylenblått. De satt ganska långt ifrån varandra för att de blandades om när jag skrapade med tandpetaren. I mitten fanns cellkärnan den var lite otydlig i vissa av cellerna

Slutsats 
Det gick ganska bra men det var svårt att inte få några luftbubblor mellan täckglaset och objektglaset.