Innan det första världskriget så fanns det många som arbetade för fred. De kallades för pacifister. Pacifisternas mål var att länderna skulle fokusera på att arbeta med att utveckla sitt samhället. Strid var var bara slöseri med resurser och tid och det var bara onödigt. Det fanns en annan folksamling som inte heller ville ha krig och det var företagarna. Många andra hade affärskontrakt med andra länder. Och om det blev krig så skulle det inte fungera. En stor organisation bildades bland dem som arbetade. Organisationen hette Socialisternationalen. Man planerade om att förhindra framtida strider och planerade och förberedde sig för stora strejker. Det blev att länderna inte kunde strida eftersom arbetarna var i strejk och det går inte att strida när arbetarna vägrar att arbeta.
Nationalismen-
Jag tycker och tror att nationalismen var en annan orsak till strid. Nationalism är ett begrepp som betyder att ett folk med samma språk och samma traditioner osv har rätt till ett eget land. Det är ju dock solklart från min synvinkel fast det skapade bråk. Under strid hade tyskarna vunnit franska marker men Frankrike tyckte att tyskarna skulle ge tillbaka marken men det ville tyskarna inte. Det blev bråk eftersom nationalister ville bli självständiga men stormakterna ville inte släppa dem. Det var ett litet tal rika men (absolut inga kvinnor) som hade rösträtt, dem som styrde kunde då fatta egna beslut utan att lyssna på folkets åsikter om att strida. Med andra ord så var Europas länder var inga demokratiska länder.
Allianserna-
Inför krigsutbrottet 1914 bildades 2 allianser. Det bildades Enheten (Frankrike och Storbritannien) och Centralmakterna (Tyskland och Österrike-Ungern). Om det skulle bli strid så kunde man inte gå emot alla andra länder ensam. Det är därför länderna slog ihop sig med dem länderna som dem tyckte var mest pålitliga. Under striden kom och försvann länder i dem två allianserna. Dem gjorde att det inte var så spänt mellan de länder som kom me i alliansen. Men det blev mer spänt mellan allianserna. Man bråkade om kolonierna så man spådde att det enkelt att det skulle bli strid så man bildade allianserna för att rädslan var så stor.
Skotten i Sarajevo den 28 juni 1914-
Skotten i Sarajevo är en väldigt viktig händelse. Det var då att den 28 juni 1914 dödades den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand och hans hustru Sophie när dem besökte Sarajevo. Den 19-årige mannen som hade mördat dem var en medlem av Svarta handen, en nationalistisk terrororganisation från Serbien. Dem ville att Bosnien skulle tillhöra ett ”Stor-Serbien” istället för att tillhöra Österrike-Ungern. Österrike-Ungerns regering som satt i huvudstaden Wien uppfattade den serbiska nationalismen som ett hot som kunde splittra Österrike-Ungern. Eftersom om Serbien skulle ta över Bosnien så skulle dem andra länderna ta sig ut ur Österrike-Ungern och bilda egna självständiga stater. Enligt dem i Wien så hade inte Serbiens regering inte hade gjort tillräckligt för att sätta stop dör Svarta handen. Och eftersom allt detta hade skett så ville den österrikiska kejsaren straffa Serbien med en strid.
Imperialism och kapprustning-
En viktig konfliktorsak var imperialismen. Imperialismen betyder att de europeiska stormakternas regeringar tävlade om att ta över kolonier i Afrika och Asien. När länder skulle skydda sina kolonier och den lönsamma handeln lät de imperialistiska staternas regeringar bygga krigsfartyg. Tyskland hade väldigt många stora krigsskepp som hotade dem brittiskas position även om britterna hade världens största och mäktigaste flotta. Men dem satsade på ett ännu bättre skepp och det var så kapprustningen var igång. För varje år som gick så kärvade man bättre och större kanoner och dessutom fler soldater till armén.
Källor: So-rummet, NE.se och Utkik Historia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar